Här är några av stegen i processen. Det är ju i görandet det händer och är intressant tycker jag. Det känns som att det är så med det mesta. Under processen växer och skapas något på ett dynamiskt och oförutsägbart vis. Det är som att resa, man kanske har bestämt vart man ska resa men inte hur. Det som händer på vägen kan man inte räkna ut men det kommer påverka resan. Produkten känns mer statisk. Som att resmålet är nått.
Fick några dukar i födelsedagspresent. Och i kväll har den första nyttjats. Äppelträdet är inspirerat av ett pussel som den kvinnan jag är personlig assistent till äger. Pusslet måste vara från 70-talet och en pusselbit föreställer ett äppelträd likt tatueringen på målningen.
På något sätt känns det lite läskigt att visa sånt som jag skapar här på bloggen. Känns lite utelämnande på något sätt. Vet inte om någon känner igen sig. Det man skapar är ju så personligt. Och det som är personligt kan lätt vändas till sårbarhet. Samtidigt känns det jävligt skönt att vara sårbar och visa lite grejer här,
och sen stå för det.
aW.jpg)
3 kommentarer:
jag tycker de e roligt och bra och spännande att du visar upp sånt Du målar, skapar! kommer dig närmre in på livet när du får ner dina känslor på duken! fint!
vilken spännande bild! och kul att se hela processen! det är det som är det mest spännande! man har ingen aning om vart resan (som du säger) är på väg. Äppelträdet gillar jag skarpt! hur kom det sig att du skippade korven-genom-hjärtat-idén? det jag älskar allra mest är hur bra du fått till vecken i hennes tröja!! okej där snackar vi resultat, men ibland måste det få hyllas åxå! Kram, Helena
åh va du målar fint! själv målar jag endast hyllor just nu. ikea alltså :) ses snart?!!!!!!!!!!!
Skicka en kommentar