Om att vara vuxen

Jag minns varför vuxen livet lockade mig som barn. Tänk att få köpa godis precis när man vill. Tänk att få vara uppe om kvällarna precis hur länge man vill. Sen växte jag upp till en ålder som av de flesta räknas som en vuxen ålder. Ibland när jag går och handlar kommer jag på hur priviligerad jag är som inte behöver fråga någon om lov när jag köper någon godisbit. Det är så härligt att ha egna pengar.

Men ganska ofta känner jag mig inte så stor. Utan ganska liten. Att vara vuxen är så lustigt på det viset. Som en illusion. Vad är egentligen skillnaden mellan att vara vuxen och att vara barn? Utseendemässigt ja. Men annars då? Man känner ju samma känslor och behovet av att lära sig nya saker slutar ju inte när man tar studenten direkt. Man är i behov av kärlek......

Som barn upplevde jag begränsningar pga. att vuxna satte regler. Så jag tänkte ofta att när man blir vuxen då blir man fri att göra vad man vill. Jag längtade efter vuxenlivet eftersom jag längtade efter friheten. Känner jag mig fri nu då? På många vis, ja. Men de vuxna bojorna kanske är starkare? Alltså hur man bör och ska bete sig. Jag vänder på det och tänker vilken mental frihet man hade som barn. Vara bortbjudna och kunna somna om man blev trött. Sätta sig ner på marken om man kände för det. Man gjorde helt enkelt det som föll en in och det var accepterat. För att man var barn.

Vad är det att vara vuxen och vad är det att vara barn? Skeden i livet. Förvandlingen sker inte över en natt. Jag tycker att det är intressant att leva. Men att knyta känslor och färdigheter till att vara vuxen och att vuxenheten knyts till en ålder känns ibland förvirrande. Just nu kämpar jag med att ta mig loss från mina egna bojor. Det är så lätt att beskylla andra för kedjorna som ligger runt mina fötter och armar. Det börjar bli tydligare för mig att den som tillverkat kedjorna och som krampaktigt håller i dom är jag själv. Handlar nog om att gå från offer till att ta kontrollen. Den tanken ger mig kraft på nått sätt. Som de här kloka orden som en vän en gång sa:

"Jag är ansvarig utgivare av mitt liv".