På mornarna är jag snorig. När jag kliver på den proppfulla tunnelbanan bildas en genomskinlig droppe på ena näsvingen. Den är tunn som vatten. Den kittlas Jag famlar med handen i väskan efter papper. Det är bråttom. Oftast så finns det inget. Ibland finns det ett välanvänt ihopskrynklat snorpapper. Jag använder det. Så fort jag har torkat bort droppen bildas det en ny. För ett par dagar sedan när jag stod i den tysta och tättpackade folkmassan så blåste jag ut fort. Inte med meningen. Det bara blev så. Blixtsnabbt ser jag längst ner i synfältet hur det bildas en bubbla. Den sugs in lika fort. Snabbt som ögat gick det. Det hettar till i ansiktet. Skammens hetta drar upp i huvudet och ner i benen.
Jag konstaterar att vi bara är vid Stadion.
aW.jpg)
7 kommentarer:
hahha du e knasig! vilket knasigt inlägg å så har du målat till oxå! roliga du! :)
*skratt*
Hej!
Känner igen det där med att det kittlar om man har en snordroppe som är på väg och man i panik måste ha ett papper med en gång.
hahahahahahha vad du skriver roligt! vet exakt känslan, bara att för mej gäller det svettpärlor som bildas längs HELA överläppen!
jag får inga bubblor, men däremot hastiga nysattacker och oftast är de snorfria men ibland... hamnar det i handen eller på halsduken eller på vad än jag hinner täcka över med. I dagens svinfluehysteri känns det om ännu jobbigare att behöva nysa speciellt på t banan.
Igår var jag på Driva Eget dag, vi satt en massa människor och lyssnade på några intressanta föreläsare och jag nös och jag nös, och inte helt omärksamt lutade sig de två herrar jag hade på varsin sida bort från mig. Jag kunde lika gärna burit en svin-näsa.
Så roligt att ni kände igen er! för det kittlas verkligen intensivt och accelererande. Svettpärlor får jag ofta på pannan. Och åt nysningarna Erika säger jag bara hhahahaha.
kram
*hehehe* oxå nåt att fundera på... :)
Skicka en kommentar