Bara Barah

Livet är skört

livet är konstigt

livet är stort, fast igentligen litet

det lilla syns inte

det lilla känns bara

det lilla doftar ibland

det lilla vill inte

fast det lilla kan

Det har varit en behaglig dag idag. En sån där dag utan några konstigheter. En dag i perfekt tempo. Pluggade på förmiddagen. Lagade bokstavligt talat den blekaste middagen till M och pojkvän. Hängde med kära M hela kvällen som är bosatt i London men varit i Sverige över helgen. Vi kom in på ett mycket viktigt samtal om heta 90-tals trender. Ämnet har snackats förr men det slutar inte fascinera. Jag tror för egen del att det kommer vara ett sånt mode som man aldrig riktigt kommer kunna stå för. Jag menar om framtida barn kommer fråga vart jag gömt undan mina långa beiga tajta kjolar med slits, savann-byxor, lack skor, buffalos, fruit-of-the-loom tröjor, fila dojor med gigantisk plös, och magtröjorna (tröjorna som slutade exakt vid byxkanten fast som i tvätten krympte och blev ofrivilliga magtröjor) kommer jag förmodligen förneka allt samröre med dessa attributer. Okay jag har inte ägt allt det jag nyss räknade upp, men tyckte fortfarande att det har varit jäkligt hett. Dom som kände mig på den här tiden vet även att det var den berömda "knut-tiden" för min del. Hade alltid en stor knut i nacken. Och beiga kläder. Jag och min klasskompis sydde in våra 501:or så grovt att vi hade problem att ta oss till NO salarna som krävde att man gick upp för två trappor.

Måste även ge lite KÄRLEK till tre små knattar. I min kompiskrets har tre bebisar kommit till världen. Två är tvillingar och den tredje kan man se jätte fina bilder på hennes mammas blogg prylpinglan.

Fantastiskt att det fungerar på riktigt det där med barn. Var lite orolig ett tag att Prylpinglans mage innehöll en alien alternativt en jätte bulle.