torsdag 23 april 2009

Min syster å jag...

.... har lika skitiga vita tygskor.
Jag tycker om skitiga skor.
Jag tycker att det visar att man lever.
Jag tänker på skor som på människokroppen.
Alltså en gammal person ska vara skrynklig, ha ärr, grått hår och några gröna skrynkliga tatueringar....
Det ska synas att man har levt...
Likt skor... vore konstigt om skorna var vita efter 10 år
Skavankerna blir som små minnestecken om vad man har varit med om.
Flawless är ointressant och oförutsägbart.
Min mamma brukar prata om kroppen som en kostym
alla har en kostym, men vi ÄR inte vår kostym.
Jag vill gärna att min kostym ska vara som ett målarförkläde
fullt med färg och använd till den milda grad att man till slut
börjar lappa den.
Jag och Johanna har iof bara haft våra skor i typ en månad
ska bli intressant om dom överlever sommaren....

3 kommentarer:

Anonym sa...

Underbart! Bildkompositionen, texten, allt! Här sanckar vi hög fotokvalitet! Jag gillar det du skriver om människans kostym. Just det förhållningssättet tror jag är bra att ha, för då kan man tillåta kroppens åldrande eller skrubbsåren på knäna. Det här är mitt favoritinlägg hittills! Kram

Jenny at Dos sa...

Vilka fina och mysiga bilder.

ingen fara på taket sa...

Jag gillar också vita skor men vill gärna att de är rena, men hur ofta är de det...
Fin blogg och väldigt fina bilder.